Konstruktionen för ett organiskt lim bör alltid i möjligaste mån utformas för drag- och skjuvspänningar. För oorganiska lim är kompression dock fördelaktigt. Klyv- och fläkspänningar måste dock för båda limtyperna nedbringas till ett minimum. I praktiken är det svårt att konstruera ett förband som enbart utsätts för skjuvbelastningar. Av denna orsak är det bättre att försäkra sig om att kompression erhålls istället för fläkning och klyvning. Ett organiskt lims förmåga att ta upp kompression, skjuvning och klyvning har ungefär förhållandet 1000:100:1. I många fall kan som nämnts önskemål om enbart skjuvbelastningar i belastningsriktningen inte uppfyllas. Konstruktören måste då kompensera detta på ett eller annat sätt.

	Skjuvning	På ett idealt skjuvbelastat förband angriper lasten i förbandets plan. Spänningarna är jämnt fördelad över ytan.
	Vridning	Ett vridbelastat limförband är i princip att likställa med ett skjuvbelastat förband
	Kompression	I ett förband utsatt för kompressionspåkänningar, liksom i ett dragbelastat förband, angriper lasten vinkelrätt mot förbandets plan.
	Dragning
	Klyvning	Vid klyvning koncentreras nästan hela lasten till en liten del av limförbandet/fogen.
	Fläkning	Vid fläkning begränsas spänningen till en smal linje vid fogens kant. Ännu mindre lim än vid klyvning svarar för förbandets styrka.