Värderingssystem för miljöpåverkan

Det finns flera olika värderingssystem för att bedöma miljöpåverkan och för att kunna jämföra t ex koldioxidutsläpp med förbrukning av en metall. Värderingssystemen hjälper även till att bedöma alla andra aspekter som utsläpp, energiförbrukning, återvinning osv som kan förknippas med olika aktiviteter. Vissa värderingssystem viktar förbrukning av ändliga resurser som en kraftig negativ miljöpåverkan - ju ovanligare material desto större miljöpåverkan. Andra värderingssystem ger inte denna förbrukning alls så stor vikt. Det är alltså upp till var och en att göra sina bedömningar.

Den svenska värderingsmetoden EPS (Environmental Priority Strategies) beskriver miljöpåverkan av olika aktiviteter t ex förbrukning av råvara med ett tal som kallas ELU (Environmental Load Unit). Detta tal skall visa samhällets betalningsvilja för att undvika eller återställa en miljöpåverkan. EPS-systemet är tänkt att användas av den enskilde konstruktören när han skall göra sina val. Konstruktören skall snabbt kunna få en indikation om vilket alternativ som är bäst ur miljösynpunkt. Systemet är inte färdigutvecklat och finns ännu inte ute på marknaden. Det används än så länge enbart på några svenska storföretag och bland forskare och konsulter som arbetar med livscykelanalyser.

ELU-talen administreras av CPM som också kan ge information om talen, se www.cpm.chalmers.se . I tabellen nedan visas några ELU-tal.

ELU-tal

Resursindex			Utsläppsindex-Utsläpp till luft	EPS-index	Enhet
Energiresurser	EPS-index	Enhet	As	95,3	ELU/kg
Olja	0,5	ELU/kg	Cd	10,2	ELU/kg
Olja	0,044	ELU/kwh	CFC-11, en sk freon	541	ELU/kg
Kol	0,05	ELU/kg	CH4, metan	2,7	ELU/kg
Kol	0,0066	ELU/kwh	CO, kolmonoxid	0,33	ELU/kg
Fossil gas	1,1	ELU/kg	CO2, koldioxid	0,108	ELU/kg
Svensk medelel	18,6	ELU/MWh	Cr	20	ELU/kg
Svensk fjärrvärme	30,2	ELU/MWh	Damm, PM10	36	ELU/kg
Markanvändning			Eten	3,4	ELU/kg
Nedskräpning	13,9	ELU/m2	H2S, svavelväte	6,89	ELU/kg
Hårdgörande av skogsmark	0,046	ELU/m2	HCl	2,13	ELU/kg
Skogsbruk	0,00055	ELU/m2	Hg	61,4	ELU/kg
Jordbruk	0,0016	ELU/m2	Flyktiga kolväten, ej cancerogena	2,14	ELU/kg
Materialresurser			N2O, dikväveoxid, lustgas	38,3	ELU/kg
Jordbruksgrödor	0,15	ELU/kg	NH3	2,9	ELU/kg
Kött/fisk	1	ELU/kg	NOx (NO2), kväveoxider	2,13	ELU/kg
Trä	0,04	ELU/kg	PAH (Polyaromatiska kolväten)	64 300	ELU/kg
Vatten	0,003	ELU/kg	Pb	2910	ELU/kg
Ag, silver	54 000	ELU/kg	SOx (SO2), svaveloxider	3,27	ELU/kg
Al, aluminium	0,44	ELU/kg
As, arsenik	1490	ELU/kg	Utsläppsindex - Utsläpp till vatten	EPS-index	Enhet
Au, guld	1 190 000	ELU/kg	N-tot, kväve	-0,381	ELU/kg
Bi, bismuth	24 100	ELU/kg	P-tot, fosfor	0,055	ELU/kg
Cd, kadmium	29 100	ELU/kg	BOD	0,002	ELU/kg
Co, kobolt	256	ELU/kg	COD	0,001	ELU/kg
Cr, krom	84,9	ELU/kg
Cu, koppar	208	ELU/kg
Fe, järn	0,96	ELU/kg
Hg, kvicksilver	53 000	ELU/kg
Mn, mangan	5,6	ELU/kg
Mo, molybden	2120	ELU/kg
Ni, nickel	160	ELU/kg
Pb, bly	175	ELU/kg
Pt, platina	7 430 000	ELU/kg
Rh, rodium	49 500 000	ELU/kg
Sn, tenn	1 190	ELU/kg
Ti, titan	0,953	ELU/kg
U, uran	1190	ELU/kg
V, vanadium	56	ELU/kg
W, wolfram	2 120	ELU/kg
Zn, zink	57,1	ELU/kg
Zr, zirkonium	12,5	ELU/kg
Naturgrus	0,002	ELU/kg

Referens: A systematic approach to environmental priority strategies in product development (EPS). Version 2000 - Models and data of the default method. CPM report 1999:5.

Tabell från skriften "Miljöaspekter - identifiering, bedömning, prioritering" (IVF skrift 02803)

Det finns också andra liknande uppsättningar av miljötal. Ett exempel är Eko Indicator 99 från Holland. Manual för arbetet med tabell över materialtal finns på www.pre.nl .

Nedan redovisas olika aspekter som har betydelse för materialens miljöpåverkan vid olika faser i materialens livscykel. För konstruktören gäller det att försöka bedöma vilka aspekter som har betydelse för olika situationer och hur de olika materialen förhåller sig till varandra.

Råvarutillverkning

Produkttillverkning

Vid produkttillverkningen finns det en rad aspekter att ta hänsyn till vid bedömning av miljöpåverkan.

• Energiförbrukning för de processer som används vid arbete med det aktuella materialet
• Olika processer kan ge upphov till olika föroreningar. Viktigast brukar vara om materialet brukar ytbehandlas, lösningsmedelsbaserad färg betyder stor miljöpåverkan, förkromning är ett annat sådant exempel
• Kan valet av material påverka möjligheterna att minska mängden material i produkten
• Uppstår spill då vissa material (och därmed processer) används och kan detta spill tas om hand
• Hur sammanfogning med andra material sker påverkar både arbetsmiljön vid tillverkningen och möjligheterna att återvinna materialen. Vissa material kan blandas med tanke på framtida återvinning medan andra material inte passar ihop.

Användningsfas

Användningsfasen kan stå för en mycket stor del av

materialets totala miljöpåverkan, främst på produkter som rör sig och därmed förbrukar energi. De viktigaste aspekterna att ta hänsyn till är:

• Materialets vikt i förhållande till dess funktion. För produkter som rör sig är energiförbrukningen direkt beroende av vikten
• Hur materialet påverkar en produkts livslängd?
• Påverkar användningsfasen materialet på ett sådant sätt att det blir svårt att återvinna?
• Underhållsbehovet påverkas starkt av materialvalet. Underhåll kan ha betydande påverkan på både yttre miljö och arbetsmiljö.

Återanvändning och återvinning

Deponi

Det sista steget i ett materials livscykel är deponi. Fortfarande kan materialvalet ha betydelse för miljöpåverkan. Några aspekter att tänka på är:

• Är materialet stabilt eller finns det risk för urlakning?
• När materialet förr eller senare kommer ut i mark och vatten, hur påverkas miljön?
• Finns det farliga legeringsämnen i materialet?
• Medför deponi risker som hög toxicitet, radioaktivitet, brand och explosionsrisk?

Miljöaspekter som påverkas av materialval under olika delar av livscykeln.